 |
  |
Startsida Turen/ResmåletGuidningMenyerTid & PrisFartygAvgångsplats & KartorEvenemang |
 |
Fjäderholmarna omnämns för första gången i ett köpedokument från 1381. Namnet kommer från Fierdholmarna, holmarna på fjärden.
Och här börjar skärgården innan du ens lämnat staden. Fjäderholmarna är en ögrupp bestående av fyra öar; Stora Fjäderholmen, Ängsholmen, Libertas och Rövarns Holme. Strömma Kanalbolaget trafikerar Stora Fjäderholmen.
På Fjäderholmarna finns något för alla, oavsett ålder. Solbada på klipporna eller stranden, ät läcker sommarmat på något av de olika matställena och njut av Glasstugans hemlagade sorbet. Passa även på att besöka något av öns museer och hantverkare eller titta på de fina allmogebåtarna. Koppla av i gröna Trädgården och njut av en kopp kaffe i kaffestugan.
Öns dramatiska historia med brännsvinskrig kan man få en bild av hos Spiritum som har en utställning om svensk brännvinshistoria.
Fjäderholmarna var tidigare militärt område. Sedan april 1982 har Djurgårdsförvaltningen hand om ögruppen, som nu har blivit ett populärt utflyktsmål efter 50 års militärt landstigningsförbud.
Välkommen till en av skärgårdens närmaste öar!
|
|
Tips
Läs mer på Fjäderholmarnas hemsida
www.fjaderholmarna.se
|
UTSTÄLLNINGAR
Brännvinskriget
En utställning om brännvinskungen, stockholmarna och spriten.
Fjäderholmarna stod i centrum när det Stora Brännvinskriget utkämpades. På ena sidan stod Stockholms Utskänkningsbolag – föregångaren till Systembolaget – och på den andra Sveriges brännvinskung L.O. Smith. Det han erbjöd stockholmarna var "billig sprit till de måttliga, ingen sprit till de omåttliga". Utställningen visar även exempel på nutida sprittillverkning.
MAT & NÖJEN
För den hungriga och för oss andra matglada har ön många alternativ.
Rökeriet
Ligger precis bredvid kajen och tillreder havets läckerheter. Här finns festvåning för 10-130 personer. Här kan ni ha kick-off, konferenser, produktvisningar. Servererar både lunch och middag. Boka bord eller ring för mer information 08-716 50 88.
Matmagasinet
Magasinet ligger på Fjäderholmarnas soligaste sida. Hit kommer du som badgäst dagtid och äter goda luncher eller tar en kaffe, smörgås, glass eller det du känner för.
Fjäderholmarnas Krog
Erbjuder utsökt à la carte meny. Fjäderholmarnas Krog är öppen dagligen 11.30-24.00. Midsommarafton stängt. Strömma tar naturligtvis hand om resan.
Systrarna Degens Glasstuga
Öns egen glasstuga drivs av de två systrarna Ulrika och Birgitta Degen. Här hittar ni de läckra glassarna, hemgjord sorbet och nybryggt kaffe. För skolklasser, grupper och andra som vill förbeställa går det utmärkt att ringa: 08-716 78 01
I Degens Glass-stuga serveras även varm och kall mat i rulle.
Trädgårdens Kaffestuga
I Trädgården finns en prisvärd Kaffestuga där du även tillåts äta din egen medhavda picknick.
HANTVERKSBYN
Ett minne av besöket har du redan. Vill du ha något mer har konsthantverkarna både bruksföremål och konsthantverk att sälja. I hantverksbyn arbetar konstnärerna i krukmakeri, glashytta, smed, väveri och snicker.
Fjäderholmarnas Krukmakeri
• Utställning och försäljning av keramik.
• Se på tillverkningen , drejning , dekorering , glasering.
• Prova på att dreja brukar också gå bra.
• Tar också emot grupper för förevisningar , "Från lera till färdig kruka", och demonstrerar drejning samt berättar.
• Grupper kan också boka "prova på drejning" där ni gör era egna krukor under handledning (max 10 st /tim).
Telefon: 08-718 46 47
E-post: krukmakeriet@eventfjaderholmarna.se
Glashyttan
Glashyttan Åtta Glas består av sex formgivande personer som möter glas på olika sätt. De blåser själva och fyra av dem visar hur arbetet går till i hyttan: Åsa Lindström, Gunilla Kihlgren, Cedilia Boström, Caroline Södergren, Maro Papadopoulos och Rolf Svartström.
Telefon: 08-716 11 24
Smedjan
Det är tre smeder: Johan Bohm, Lars Thorvaldsson och Kristina Fernholm samt gästsmeder. Utbildning från Konstfack och Stenebyskolan.
Under maj-sept är Fjäderholmarna arbetsplatsen. Det som tillverkas i Smedjan är egen formgivning, bruksföremål som t.ex. ljusstakar, knivar, smycken och inredningsdetaljer. Arbetar även med utsmyckningar och tar gärna emot beställningar.
Eldar med stenkol och smider med slägga. Smidesförevisningar är ett minne att ta med. Kan ta emot ca 15 personer åt gången, både barngrupper och enskilda. Efter överrenskommelse får man pröva själv.
Telefon: Lars Torvaldsson tel/fax 08-714 83 19
Textilt Uttryck
Här arbetar man med textil på ett traditionellt hantverksmässigt sätt, med ett modernt formspråk. De traditionella materialen möter nya spännande material både i väven, broderiet och i andra textila tekniker. Det är tråden som är uttrycksbärande. Du möter en levande textilateljé med textila produkter för försäljning. Gör även textila arbeten för offentliga miljöer.
Telefon butiken: 073-938 83 64
Telefon Anneli Ohlsson: 070-400 13 75
E-mail: anneliohlsson@hotmail.com
Ateljé 2 - Stickat, skinn och ull
Tillverkar och säljer stickade tröjor av ull och bomull, lammpälsar och västar från egen fårbesättning, skinn, tofflor, lammskinnsboor, mössor och hattar, garn och ull, m m. Allt görs i egen design och liten skala. Tar även emot gästutställare under vissa perioder. Visning för grupper.
Kontakt: 08-718 57 17 eller 08-560 420 57
Galleri Fjäderholmarna
Kommer att ha ett brett sortiment av oljor, litografier, tryck, dekorativa sjökort, affischer, konstkort och vykort. Mycket kommer att vara Stockholm- och skärgårdsmotiv men även namn som Peter Dahl, L.Åberg, M.Pyk, U.Greder. Med andra ord, något för alla. Bytesrätt gäller på samtliga tavlor. Fri hemkörning inom Stockholm.
Kontakt: Kent Örnklint 08-660 68 04
Skärgårdsboden
I Skärgårdsboden erbjuds hantverk av etablerade hantverkare och konstnärer från hela Stockholms skärgård samt hantverk med skärgårdsanknytning.
Silversmide, sjömansarbete, drivvedskonst, skulptering i lera, textilhantverk, handstöpta ljus m.m.. Allt under ett tak. En liten handelsbod i skärgårdshantverk. Vid bra väderlek utförs hantverk utomhus på vår trivsamma uteplats.
Prova på att splitsa ditt eget nubbeglas! Grupper tas emot efter bokning direkt till boden eller genom Fjäderholmarnas event.
Kontakt: Inger Östman 08-716 18 32 eler 070-535 84 81
Hemsida: www.skargardsboden.nu
Trädgården
I den gröna oasen mitt på ön hittar du och familjen skön vila eller sällskapslekar, om ni föredrar det. Kaffestuga och liten gårdsbutik i det lilla lusthuset är öppet dagligen kl 11.00-16.00.
Till självkostnadspris kan du hyra boule, badminton, kubb, fotbollsbordsspel m m. Flytvästar finns att låna för de yngsta.
Hemsida: www.eventfjaderholmarna.se
MUSEER
Föreningen Allmogebåtar
Föreningens målsättning är att bevara nordiska båttyper genom dokumentation av båtar, fiske, båtbyggeri och gammal skärgårdskultur. Föreningen arbetar med fotodokumentation, ritningar, publicering av artiklar om båtar och levande båtsamlingar.
På Stora Fjäderholmen arbetar föreningen i samarbete med Kungliga Djurgårdsförvaltningen med ett museum för allmogebåtar. Båtsamlingarna är ett levande museum där man kan se båtar såväl inne i museet som vid bryggan i hamnbassängen.
I museet visas också arbetet med renovering av båtarna. Dessutom finns en utställning med verktyg och andra föremål från äldre tiders fiske och småbåtsbyggeri.
Större delen av båtsamlingarna (två hus och bryggan) är alltid öppna dygnet runt för allmänheten. Ett av museihusen är öppet varje lördag och söndag under sommaren. |
|
FJÄDERHOLMARNAS HISTORIA
Ögruppen Fjäderholmarna består av fyra holmar: Stora Fjäderholmen (vad vi kallar Fjäderholmarna), Ängsholmen, Libertas och Rövarns holme.
Landstigningsförbud under andra världskriget
Under andra världskriget, i slutet av 1930 talet, intog marinen Fjäderholmarna och införde ett landstigningsförbud som gjorde holmarna till en "egen liten värld". De civila familjer som levde här bodde kvar men blev tvugna att söka tillstånd när de ville ta emot besök av släkt och vänner.
Passbåtar med tretungad flagg ersatte skärgårdstrafiken på holmarna och Stora Fjäderholmen blev ammunitionsdepå för torpedbåtar och uppläggningsplats för äldre krigsfartyg. Ängsholmen blev till ett stort militärt förråd med mängder av skjul och på Libertus fanns en avmagnetiseringsbana för fartyg.
Användningen av holmarna för militär verksamhet var både på gott och ont. En god sak landstigningsförbudet medförde var att naturen under lång tid var orörd.
I och med att marinbasen på Muskö blev klar 1975 flyttades den militära verksamheten succesivt dit. Dock tog det ytterligare ca tio år innan Fjäderholmarna åter öppnades för allmänheten, då i Djurgårdsförvaltningens regi.
Bergrummen till användning idag
Än idag finns spår av militärens tid på holmarna i form av bergrum (då ammunitionskammare), småhus och magasin vilka idag har rustats upp och används till annan verksamhet.
Brännsvinskriget
I slutet av 1870 talet utspelades i Stockholm det såkallade "Brännvinskriget" mellan brännvinskungen LO Smith och Stockholms utskänkningsbolag. Utskänkningsbolaget som hade monopol på all sprit- och ölförsäljning i Stockholms stad vägrade samarbeta med Smith trots att dennes sprit både var renare och billigare.
Efter många resultatlösa förhandlingar bröt kriget ut. Det av Smith grundade Vinbolaget öppnade spritbutik på Reimersholme där bolaget också hade fabrik. Holmen hörde på den tiden till Brännkyrka församling så Stockholms stad hade ingenting att säga till om. Smiths affärer gick bra. Hans sprit var betydligt billigare än den som såldes i staden och han betraktades som en segrare.
Tre års "krigsvila"
Åren 1879-82 har kallats " kalla krigets tid". Delägarna i Smiths nya aktiebolag Reymersholms spritförädlingsaktiebolag försökte manövrera honom. Detta lyckades inte, Smith uteslöts och sålde sina tillgångar i bolaget.
Den 27 mars 1882 kommer Fjäderholmarna och krögarparet Johan August och Hilda Danielsson in i bilden. Krig utbröt med anledning av en annons i Stockholmspressen där ordet krigsförklaring stod som rubrik.
Smith var väl rustad med fabriker för framställning av spriten i Kristiansstad och Karlshamn, framställning av spritfat i Stilleryd och rengöringsfabriker i Stockholm och Göteborg. Båda med en kapacitet på ca 150.000 liter per vecka. Staden stod på Utskänkningsbolagets sida så något utminitueringstillstånd fick Smith varken i Stockholm eller närliggande område.
Men på Fjäderholmarna vars all judiciell (rättslig) makt helt var kopplad till Lidingö kommun kunde Smiths nye bundsförvant Danielsson ta hand om försäljningen av hans sprit. Ögruppen tillhörde då Stockholms hamn och ägdes av Stockholms stad.
Danielsson annonserade i pressen om "Gratis resa till Fjäderholmen samt att bästa och absolut renaste brännvinet såldes i parti till 1 kr och 75 öre kannan."
Från staden avgick båtar alla helgfria dagar två gånger i timmen. Tre båtar sattes in trafiken till holmen som mest hela tiden körde fullla lass. Det har berättats att jämmerrop från kvinnor och barn inte var ovanligt i köerna och att folk kom till skada eller klängde på taken för att komma först.
Båtarna förbjöds att lägga till
Eftersom holmarna tillhörde Stockholms hamn hade myndigheterna rätt att förbjuda ångbåtarna att lägga till där vilket de också gjorde. Smith svarade med att lägga en pråm utanför Sjöstugan som krogen kallades där försäljningen bedrevs och så var de problemet löst.
Danielssons utskänkningstillstånd gick ut i okt 1883 och beviljades inte på nytt. Beslutet berodde på att arbetsgivare hotade med avsked och vräkning om deras anställda inte röstade nej. Stridigheterna tog slut och paret Danielsson/Smith gick ur det mer eller mindre som förlorare.
Försäljningen var från december 1882 till oktober 1883 i runt tal 1,5 miljoner liter brännvin.
Byggnaderna på ön
Många krogar och bostadshus har funnits, och finns här. Den första krogen vet man har funnits här sedan tidigt 1700-tal. Öns äldsta byggnad är ett rött trähus mitt på ön från 1700-talets början, kallad Röda Stugan. Idag är huset med tillhörande tomt personalbostad.
I 1800- talets början kom en man vid namn Daniel Wilhelm Eurenius och rustade upp ovannämnda krog till ett finare värdshus och kallade det Mangårdsbyggnaden. Nere vid vattnet byggde han en krog han kallade Sjöstugan (där Danielsson senare återfanns) dit krogverksamheten flyttade. I anslutning till värdshuset anlades på det senare 1800- talet kägelbanor. Idag finns ingen av dessa krogar eller kägelbanor kvar.
Sjöstugan var stället där skärgårdsborna träffades för att göra toilett inför resan till Stockholm och stundande kommers i fiskehamnen vid slussen. (Att göra toilett innebar att göra upp affärer, utbyta nyheter, spela kort, bondtolva, priffe eller slå knoge och slant.)
Åkte dit det blåste
Sjöstugans konkurrent var krogen i Nyckelviken tvärs över viken. Dåförtiden valde folk inte krog efter vilken som var "bäst" utan åkte helt enkelt dit vinden tog dem.
Det sägs att det "gick hett till" i Sjöstugan. Ritualen sägs ha varit att efter att "gubbarna" talats vid kallades kvinnorna upp från båtarna och dansen kunde börja. Bråk mellan rivaliserande båtlag och skärgårdsbor bröt ofta ut. På 1800- talets senare hälft tog ångbåtarna över frakten och Vaxholm blev den nya fiskhamnen.
Grönborg - holmens högsta punkt
På Stora Fjäderholmens högsta kulle- Grönborg låg tidigare öns "fin restaurang" Belvederen (senare Restaurang och kafé Fjäderholmarna). Belvederen var från början ett utsiktstorn (Belvederen=franska ordet för utsiktstorn) som uppfördes 1884 av krögaren Danielsson.
Tio år senare byggdes utsiktstornet om till en paviljong av ev Fjäderholmarnas genom tidernas största byggherre som kallades Tegel-Anders.
Paviljongen var 10-11 meter hög i två våningar med en runt hela huset löpande veranda. Restaurangen var känd för sin fina mat och då speciellt för de fina kräftsupéer som hölls på verandan under fina sommarkvällar.
Det berättas om en dag på det senare 1800- talet som var dagen efter Sandhamnsregattans avslutning. Stockholmarna hade gått man ur huse för att möta upp på Fjäderholmarna och över hela sjön syntes bogserbåtar med långa släp av båtar som tog sig ut för att få en parkettplats på Belvederen.
Restaurangen stängde
En onsdagkväll i augusti var det sista kvällen på Belvederen. Andra världskriget hade brutit ut och landstigningsförbud rådde. Inredningen såldes på auktion och byggnaden revs.
På kullen finns idag bara husgrunderna kvar.
Naturen
I vegetationen på holmarna ingår bl a lönn, klibbal, hästkastanj, ask, hägg, rönn, syrén, sälg, björk, gran, vildapel, olvon, hagtorn, lind, en, fågelbär, alm, tall och ek.
En ek som växer längs stigen runt ön kallas Jenny Linds ek efter en sägen som säger att den berömda sångerskan från Nyckelviken i Nacka, där hon bodde några somrar på 1860- talet, skulle ha rott ut för att sitta och läsa och meditera inunder. Jenny Lind pryder idag våra tjugokronors sedlar. Att bedöma en eks ålder är mycket svårt men denna tippas vara ca 250-400 år. Fjäderholmarna och Djurgården är ett av landets ektätaste områden.
Djurlivet
År 1990 "planterades" här fem små igelkottar skänkta från Skansenakvariet. De vilda igelkottar som funnits här tidigare hade förmodligen, och tyvärr, dött ut p g a av utlagt råttgift ämnat för just råttor. De inplanterade igelkottarna har nu ökat till antalet och slagit sig till ro. Hade de inte trivts på ön hade de inte haft några problem med transporten därifrån, igelkottar är utmärkta simmare.
En av igelkottens favoritfödor lever också här, Vinbärssnäckan, som även för människor kan vara en delikatess fast då under namnet escargots. Vintertid händer det att en och annat räv tar sig över isen för att jaga.
Sist men inte minst (till antalet) – myror finns ju i stort sett överallt, så även här. Dessa små intressanta djur finns i, vad man känner till, ca 5000 olika arter varav ett 60- tal förekommer i Sverige. Amazonmyran, rövarmyran och hästmyran för att nämna några.
Myrornas hem, stacken, används av många som riktmärken i skogen eftersom de alltid byggs på trädets eller stubbens södra sida (bra att tänka på). Inne i en myrstack hålls alltid en temperatur på ca 21 grader. Det betyder att en nedstucken pinne eller ditslängd sten kan förstöra ett helt myrsamhälle (också bra att tänka på).
Ängsholmen
Ända in på 1900-talet var holmen delad i två holmar, den nuvarande holmens östra udde utgjorde då en friliggande mindre holme som kallades Lillholmen medan den större hade namnet Storholmen. Senare kom sundet däremellan att torrläggas genom upplandning och utfyllnad.
Upplagsplats för latrin
Runt 1850 talet anlade Drätselskommisionen på Ängsholmens östra del en upplagsplats för stadens latrin. Latrinen såldes sedan till en guanofabrik i närheten för framställning av gödningsämnen. Klagomålen på stanken från guanofabriken på Storholmen var många och man ville att hanteringen skulle upphöra och latrinen föras bort från Fjäderholmarna.
Fabrikens föreståndare sedan 1856, L.Json Ehinger, stämdes i slutet på samma år för dumpning i sjön av latrin. Ehinger erkände brottet och fabriken lades ned.
Karantän- och desinfektionsanstalt
Staden upprättade 1892 en karantän- och desinfektionsanstalt på Ängsholmen med uppgift att betjäna de fartyg som medförde smittosamt sjuka personer från bl a utlandet. En av de vanligaste sjukdomarna var kolera. Anstalten lades ned år 1919.
År 1918 tog staten över Fjäderholmarna efter Stokholms stad och byggde på Ängsholmen en bränsledepå. Runt 1940 då andra världskriget var ett faktum byggdes det bostadshus för arbetsledning, tillsynsmän och vaktpersonal.
I dag tillhör Ängsholmen likt hela ögruppen, Lidingö kommun och bebos av privatpersoner.
Libertas och Rövarns holme
Nordöst om Stora Fjäderholmen ligger Libertus. Mellan denna och Ängsholmen ligger en liten holme utan officiellt namn som kallas Rövarns holme. Libertus är, så vitt man vet, holmens tredje namn och förekommer för första gången på en karta från 1887. Tidigare namn: Libertas (på latin:Frihet) eller Gröne Jägaren (väsen i den Skandinaviska folktron).
Här står sedan år 1931 en acetyléndriven AGA fyr på en grynna vid holmen. Fyren är den enda i landet som används i kontinuerlig drift med AGA klipp. Fyren har stor teknikhistorisk betydelse och fungerar som ett minnesmärke över några av vårt sekels svenska världsberömda upfinningar: acetylénhanteringen, klippventilen och solventilen. Konstruktioner som gav Gustaf Dalén Nobelpriset i fysik år 1912.
Rövarns holme
Holmen är konstgjord, uppbyggd på sprängsten från byggen på Skeppsholmen och anläggandet av Saltsjöbanan i 1800-talets slut.
Namnet har holmen fått efter en man vid namn Josef Emil Forsberg som under trettio år 1911-1941 levde på holmen i en egenhändigt byggd liten stuga av drivtimmer. Öknamnet Rövarn lär han ha fått efter sina anlag till kleptomani.
På båda dessa holmar råder landstigningsförbud med tanke på fågellivet här. Bland de häckande arterna här kan ses gråtrut, silltrut, bläsänder, strandskator och snatteränder. Den märkligaste av de häckande arterna är dock den vitkindade gåsen som egentligen har sin häckningsplats i arktiska trakter. På 1960 talet hade Skansen vitkindade gäss som flög fritt. Vilket de också gjorde och då bla hit för att slå sig till ro. |
|
|
